Visselblåsning på arbetsplatsen: En djupdykning i den nya visselblåsarlagen

Den svenska visselblåsarlagen, som trädde i kraft i december 2021, har skapat en ram för att främja en öppen och trygg arbetsmiljö genom att uppmuntra rapportering om missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen. En central del av denna lag är kravet på interna rapporteringskanaler för visselblåsning.

Här utforskar vi lagens bestämmelser och betydelsen av dessa interna kanaler.

Anonymitet och skydd mot repressalier

En grundläggande princip i visselblåsarlagen är att personer som rapporterar om missförhållanden ska kunna vara anonyma. Dessutom får de inte riskera repressalier eller andra negativa konsekvenser. Denna skyddsnivå sträcker sig inte bara till anställda utan inkluderar även volontärer, praktikanter, konsulter och aktieägare.

Läs även: Är ditt företag redo för visselblåsarlagen?

Intentionen med lagen är att skapa en miljö där alla som upptäcker oegentligheter känner sig trygga att rapportera.

Omfattningen av rapporteringskanaler

Visselblåsarlagen är bred i sin omfattning och tillåter olika former av rapportering inklusive skriftlig, muntlig och personlig rapportering. Det är dock viktigt att notera att de rapporterade missförhållandena bör vara arbetsrelaterade och av allmänintresse. Lagens flexibilitet gör det möjligt för olika organisationer att anpassa sina interna rapporteringskanaler efter sina specifika behov och strukturer.

Krav på interna rapporteringskanaler

Lagen ställer inte specifika krav på tekniska system för rapportering. Istället fokuserar den på vilka funktioner och krav de interna rapporteringskanalerna bör uppfylla. En nyckelaspekt är att en bred krets av personer, utöver anställda, ska kunna använda dessa kanaler och skyddas mot repressalier. Om repressalier ändå inträffar har visselblåsaren rätt till skadestånd.

Tydliga interna rutiner och oberoende enheter

För att uppfylla lagens krav bör arbetsplatser ha tydliga interna rutiner för att ta emot, följa upp och återkoppla rapporter om missförhållanden. Dessutom bör det finnas särskilt utsedda personer eller enheter som hanterar denna information. Dessa personer eller enheter måste vara oberoende och självständiga för att säkerställa en rättvis och opartisk hantering av rapporteringen.

Kontakta oss om du vill ha professionell hjälp med att sätta upp de interna rutinerna för detta. Vi kan även vara extern mottagare för så att ni uppfyller kriterierna och hanterar ärenden på ett korrekt sätt.

Boka möte →

Den svenska visselblåsarlagen har infört viktiga bestämmelser för att främja en kultur av öppenhet och ansvarstagande på arbetsplatser. Genom att kräva interna rapporteringskanaler och skydd för visselblåsare strävar lagen efter att skapa en trygg miljö där missförhållanden kan rapporteras utan rädsla för repressalier.

Det åligger nu arbetsgivare att implementera och upprätthålla effektiva system för att uppfylla lagens krav och främja en sund arbetsmiljö.

Fakta

Visselblåsarlagen trädde i kraft den 17 december 2021. Kravet på att ha interna rapporteringskanaler började gälla vid olika tidpunkter:

• 17 juli 2022 var sista dag för offentliga verksamheter med 50 eller fler anställda, samt för företag med 250 eller fler anställda.
• 17 december 2023 är sista dag för företag med 50 – 249 anställda.

Källa: Arbetsmiljöverket